KATTER, KATTER, KATTER 

Nedanstående text har vi fått tillstånd från Museum Gustavianum i Uppsala att publicera och är ett axplock från deras broschyr ”Katter, katter, katter” som gavs ut 2002 i samband med en utställning med samma namn. 

Det finns ca 1,2 miljoner katter i Sverige. Störst är gruppen ”bondkatter”, d v s huskatter som inte har någon stamtavla. Att leva med husdjur är något som halva svenska befolkningen gör. Katter är det populäraste husdjuret. Varför är intresset så stort? Vad betyder det för människor att leva med husdjur och katter i synnerhet? 

De flesta skulle nog säga att vi mår bra av närhet till husdjur, eftersom djur bidrar till att skapa kommunikativa nätverk, inte bara mellan djuret och människan, utan mellan människor. Rapporterna om hur bra vi mår är lika många som rapporterna om ökande allergiproblem bland både barn och vuxna i kontakten med våra husdjur.

Katten i Egypten

Redan under förhistorisk tid trodde egyptierna på gudar i form av djur. Runt 4000 f Kr började man tillverka djurbilder i form av sminkpaletter, små figuriner och teckningar på lerkärl. Omkring 3500 f Kr började djur representera gudar från olika städer eller områden i Egypten. 

Egyptierna trodde på en gudomlig kraft som kunde uppträda i många former. Allt i världen, från djur till föremål, kunde ha symbolvärde, eller vara förknippat med en guds kraft. Guden kunde visa sig i alla sina skapelser och därför var allt heligt. 

Förhållandet mellan människan och hennes djur var djupare då än i dag, men våra relationer till sällskapsdjur är likartade. Relationen mellan egyptierna och deras sällskapsdjur är ett återkommande tema i konsten. Egyptierna försökte tämja flera vilda djurarter. En del lyckades man med till exempel katter och apor. Älskade sällskapsdjur mumifierades. Man trodde att ett offrat och balsamerat djur kunde bära med sig meddelanden och önskemål till gudarna. Älskade sällskapsdjur mumifierades också för att följa sina döda ägare i livet efter detta. Miljontals mumifierade katter, krokodiler och fåglar har påträffats. 

Många däggdjur användes som hieroglyftecken i det gamla Egypten. De tama djuren, dit katten räknades, trodde man tillhörde den ordnade världen, de vilda trodde man tillhörde den kaotiska.

Katten som symbol - myter och föreställningar

Katten var från början ett vilddjur, men blev ett populärt sällskapsdjur, bl a för att den höll skadedjuren borta från husen och matförråden. Katten sökte sig av egen kraft till människans boningar och brukar därför sägas vara det enda självdomesticerande tamdjuret. 

I det forntida Egypten var ”den stora hankatten” symbol för solguden Ra och beskyddare av solen. Honkatten representerade gudinnan Bastet. Hon var en populär gudinna som styrde över kärlek, fruktsamhet och fester. Bastet kunde avbildas som en katt eller en kvinna med katthuvud och hennes attribut var en korg – ett föremål som vi alltjämt förknippar med katter. 

Katten och dess nio liv går också tillbaka till Egypten där siffran nio hade magisk betydelse. Än i dag fascineras vi av dess överlevnadsförmåga. 

I den nordiska mytologin anlände fruktbarhetsgudinnan Freja i en vagn dragen av ett spann katter. Katterna symboliserade både fruktsamhet och grymhet hos härskarinnan. Precis som verkliga katter var de normalt älskliga och tillgivna, men kunde bli vildsinta och farliga om de blev upphetsade. Än i dag finns denna dualism av skräck och fascination inför katten. 

Katten som symbol för ondska och trolöshet växte sig stark under medeltiden i Europa och kulminerade i häxeriförföljelserna under 1600-talet. Katten sågs som en ondskans tjänsteande. Så småningom avklingade häxförföljelserna och katterna fick vara i fred, men varje påsk dyker katten ännu upp bakpå påskkärringens kvast!

Katten och dess ursprung

Närmaste släktingar till dagens tamkatt är vildkatten ”Felis Silvestris” i Afrika. Genetiska undersökningar visar att de är nästan identiska med varandra. De är både nattliga, ensamjägare vars anatomi är följden av en logisk evolutionsprocess som gett djuret dess elegans och skönhet.

Museum Gustavianum
Akademigatan 3, Uppsala
www.gustavianum.uu.se